Hejsan

Ni vet när man mår riktigt bra och allt i livet är närmast perfekt? Det var riktigt längesen jag kände så... 

Jag kolla min kik-lista och ser alla personer som inte är delaktiga i mitt liv längre.. Jag saknar vissa personer mer än andra men asså... Med handen på hjärtat kan jag säga att jag gärna skulle vilja ha tillbaka varenda en av dom.

Vissa personer behandlade mej riktigt dåligt men jag saknar dom så det gör ont. 

Just nu ligger jag och gråter över mitt liv. Jag tycker synd om mej själv även fast jag vet att jag inte borde det. 

Men att vara 14 bast och inte ha någon man kan snacka med är ganska jobbigt asså... Jag har verkligen ingen jag kan snacka med längre.

Allt känns bara hopplöst just nu...

Kram